Koh Samet
Nu var det länge sen det blev en uppdatering på bloggen. Det kan bero på att det var länge sen jag befann mig vid en dator. Men nu blir det ett långt inlägg, så förbred er på att lägga ut några minuter på att ta er igenom allt!
I lördags for vi ut till Koh Samet, en 6 km lång, men väldigt smal ö inte allt för långt här ifrån. Somjit skjutsade in oss till stan strax efter 11, och efter kanske 45 minuters väntan kom minibussen som skulle köra oss till Ban Phe. Färden tog drygt en timme, och när vi kom fram gick vi ner till hamnen där färjan som skulle ta oss till Koh Samet väntade. Båten var inte speciellt stor, men vi hade turen att få VIP platsen uppe hos kaptenen. Vi satt på en bastmatta och hade världens bästa utsikt, helt för oss själva!
Oss på båten. Sämsta bilden, men tro mig, de andra var värre :P
Efter ca en halvtimmes båtfärd vadade vi iland på Wongduern Beach. För att vårat humör inte skulle försvinna direkt började vi med att sätta oss på närmsta restaurangen och äta en sen lunch. Med ny energi tog vi mod till oss och började leta efter nån säng att sova i. De första ställena vi frågade var helt uppbokade. Inte så konstigt, för det första var det en lördag så även thailändare, inte bara turister, var där. För det andra var det Alla Hjärtans Dag. Behöver jag säga mer? Men efter ett tag hittade vi några bungalows, dock för över 1000 bath per natt, vilket vi tyckte var för mycket. Så hon som visade rummet började prata med någon annan, som sprang iväg och plötsligt kom det en kille i slimmade jeans, smink och fakebröst som erbjöd oss det skabbigaske lilla hus jag någonsin sett. Men det kostade 800 bath per natt, så vi tog det. Jag har verkligen aldrig bott så skabbigt förut. Dock kom vi fram till att vi skulle ändå inte spendera någon tid inne i rummet, utan vi skulle vara på stranden hela dagarna, så det gjorde inte så mycket.
En bild från vårat äckelrum. Man kan ju fråga sig var affichen med bäbisarna försöker dölja?
När vi hade checkat in gick vi ner till stranden och tog vårat första dopp. Det vi märkte i efterhand var att vi badade på det stenigaste stället på hela stranden. Efter badet gick vi och frächade upp oss så gott det nu än gick på vårat äckelrum, för att sen gå ner på stranden igen och hitta en restaurang att äta middag på. Tillslut bestämde vi oss för en restaurang. Klara och Malin tig fisk och jag valde räkor i sötsur sås. Alla Hjärtans Dag till ära beslutade vi oss för att slå på stort och även ta efterrätt! Så förstå hur snopna vi blev när restaurangen vi valt inte hade det! Besvikna gick vi därifrån, och precis som på vägen dit försökte folk få in oss på deras restaurang. En piercad kille frågade oss om vi ville ta en drink. No thank you, sa vi. Sleep? Frågade han. Noo, sa vi lite tveksamt.. (konstpaus) Do you have icecream? Frågade vi. Och det hade dom! Glada i hågen gick vi in på Coconut bar, och då hade vi ingen aning om hur länge vi verkligen skulle stanna där.
Vi beställde våran glass för 150 respektiva 200 bath styck! Dyrt och gott var det. Sen kom en av killarna som jobbade där och ställde ett 4-i-rad spel framför oss. Efter en stund kom han tillbaka och utmanade oss, och då insåg vi att det här spelet har han spelat förut. Inom några minuter hade vi förlorat. En stund senare kom nästa kille förbi, och samma sak upprepades. I och med att det var Alla Hjärtans Dag kom killarna förbi med rosor, hur sött som helst.
Rosorna vi fick :)
När vi hade slappat klart gick vi ner till vattnet och tog ett kvällsdopp. Eller jag och Malin vadade omkring i vattnet medan Klara slängde av sig kläderna (underkläderna var kvar så ni kan vara lugna) och hoppade i. Av killarna på Coconut hade vi även fått massa självlysande armband, vilket gjorde det väldigt lätt att se vem som befann sig var.
DAG 2
Av den första killen (han som håvade in oss med ett löfte om glass), som förövrigt heter Katt, fick vi veta att solen gick upp ca 06.30. Så kl 06.00 ringde väckaren så vi skulle få se soluppgången. Tyvärr var det mulet så det var inte den bästa soluppgången. Under tiden hade Katt ställt iordning solstolar åt oss, och från och med den morgonen har vi i stort sett spenderat hela våran vistelse på ön i de solstolarna.
När vi blev hungriga beställde vi frukost, när vi blev varma badade vi och när vi skulle sätta oss igen kom killarna och piffade upp kuddarna åt oss. (Det var nämligen vanliga solstolar som de hade lagt feta dynor på. Så det var perfekta slapparfåtöljer!) Har aldrig blivit så uppassad förut som vi blev där borta.
Kl 14 hade vi bestämt oss för att fara ut på en Speedboat-tur runt ön för att snorkla lite. I paketet ingick även ett besök på en fiskfarm där de hade både små farliga hajar och 200åriga sköldpaddor. Man fick gå på rangliga plankor som låg och flöt på blåa tunnor. Ett snesteg och man fick simma med hajar, sköldpaddor eller nå andra råfula fiskar, beroende på i vilken ruta man skulle falla ner i. Lyckligtvis hade vi alla kvar lite balans så vi tog oss runt där utan problem. Katt hade även följt med på turen, så vi hade en personlig guide i 3 timmar.
Här är jag och Malin i full snorklingsutrustning, snyggt va?
Klockan 17 var vi tillbaka, då gick vi till rummet och försökte återigen piffa till oss lite grann. Dock var det lite lönlöst eftersom vi varken hade dusch eller ett helt handfat. Men vi körde på med våtservetter, haha! Sen gick vi tillbaka till våra platser på Coconut. Den här kvällen beställde vi alla fisk, hur gott som helst! Under kvällen lärde vi känna killarna som jobbade där lite bättre. Den första var Katt, som fick smeknamnet Gbgarn eftersom hans pappa var från Göterborg. Sen var det Nu (uttalas Nó), som vi kallade InuYasha eftersom han var lik denna mangafigur. Den tredje hette Kelly, och hade en pappa från Australien. Så det logiska skulle vara att kalla han australienaren. Men eftersom Katt kunde lite svenska ville vi inte ha för enkla smeknamn på dem (anledningen till smeknamnen var att vi skulle kunna prata om dem utan att de förstod), så Kelly blev helt enkelt kallad "den tredje". Lamt, jag vet, men det blev bara så. Sen var det Lucky, den fjärde killen som jobbade där. Han sa verkligen ingenting och var hur tråkig som helst, så smeknamnet blev såklart Tråkmånsen.
Till middag beställde vi fisk, hur gott som helst! Blev åter igen utmanad på 4-i-rad. I baren bredvid spelade ett band, och det lät riktigt bra om man bortser från uttalet. Under kvällen kom det fram att Malin sjöng, så det slutade med att hon fick gå upp på scenen och köra en låt. Hon sjöng och vi njöt :)
Malin på den lilla blåa scenen
Även denna kväll blev det ett dopp i havet innan vi begav oss mot vårat äckelrum för att sova.
DAG 3
Denna dag sov vi ut till kl.9. Sen checkade vi ut och gick till våra platser på Coconut. Vi slappade i solstolsfåtöljerna, badade i havet, blev utmanade på olika spel av killarna. Sen när klockan var 14 insåg vi att färjan hem igen skulle gå om två timmar. Varför skulle vi hem när vi hade det så bra här? Så Katt fixade ett annat rum åt oss för 500 bath per natt, och som hade mycket bättre toa! Så lätt var det att bestämma sig för att stanna en dag till!
Under dagen blev vi bjudna på massa olika saker av killarna. Saker man aldrig hade vågat provat själv eftersom man inte kan utläsa av förpackningen vad det är för något. De bjöd på allt ifrån pumpafrön, frukt och riskakor till vitaminshotar och sojamjölk. Sedan vandrade vi iväg till grannstranden med Katt och Nu, där tydligen Nu hade jobbat förut. Blev bjuden på grön fanta som smakar som Bamsetandkräm, och som lämnade ett grönt spår på tungan.
Vid det här laget hade vi verkligen blivit bundis där. Till och med chefen (som verkade råläskig första gången vi såg honom) hade börjat le åt oss.
Denna kväll kunde vi för första gången skölja av oss saltvattnet eftersom vi hade en fungerande dusch. Dock tog det kanske tre sekunder för fötterna att bli sandiga igen. Men det gjorde inget för nu var vi van vid att ha sand överallt!
Utsikten från solstolen när det började skymma.
Som vanligt blev det middag på Coconut, den här gången thaimat. Den här gången blev det åter igen en glass till efterrätt eftersom det var vår sista kväll! Malin fick åter igen inta scenen, jag hjälpte till på stranden att ragga kunder, och Klara serverade drinkar och sopade. Vi hjälpte även till att plocka undan stolarna framåt kvällen. Klara blev t.o.m erbjuden jobb där, för 5000 bath per månad. Det är ca 1250 SEK. Dock är det frågan hur seriös chefen var när han sa det, han kan ha fått i sig nån chang för mycket.
DAG 4
Sista dagen, igen. Vi klev upp vid 8 och packade ihop våra saker. Gick till våra solstolar, slappade badade, åt frukost. Vid 12 checkade vi ut från rummet. Klockan 14 upprepades gårdagen. Varför skulle vi fara hem? Nästan grinfärdiga frågade vi om vi fick rummet en natt till, och det gick så bra så!
Denna dag såg ut precis som alla de andra. Vi gjorde verkligen ingenting. Men aldrig förut har det varit så underbart att göra ingenting!
Malin och Klara som gör ingenting :)
Vid det här laget hade man börjat få koll på de flesta i närheten på stranden. Chefens fru (?) bjöd oss på frukt och mat, förmodligen för att vi gick omkring där som om vi jobbat där i ett år eller så. Vi lärde även känna deras 10åriga dotter Dao, och Katts storasyster (det var hon som höll i musiken på kvällarna).
Till middag åt vi återigen supergott, det blev grillspett med potatis till. M-m-m!
Sen efter middagen hände något otroligt. Det här var vårat bevis på att vi var accepterade. Tråkmånsen började prata! Och han inte bara började, han slutade aldrig! Efter den kvällen passar smeknamnet inte in lika bra längre, men det känns lite sent att ändra, haha!
Här har vi en charmig bild på Tråkmånsen, Den tredje och InuYasha, haha!
DAG 5
Nu var det verkligen sista dagen. Så vi klev återigen upp till soluppgången, men tyvärr var det ännu mer mulet, så vi gick och la oss igen. Av någon anledning kunde jag inte somna om.. så jag gick ut på en morgonpromenad på stranden. Såg världens största manet, säkert en halvmeter i diameter! Tyvärr hade jag inte kameran med mig.. Sen satt jag mig på vår plats. Katt bjöd på en islatte. Vid 9 vaknade Malin och Klara. Dagen spenderades som alla de andra. Vi gick upp och kollade på hur killarna bodde (en våning ovanför baren). De hade varsin madrass och tyglakan och filtar som hängde för att avgränsa dem ifrån varandra. Lite småmysigt, men inte speciellt mkt privacy direkt!
Mysigt?
Denna dag klev vi på färjan som gick kl16. Det var faktiskt lite jobbigt att fara därifrån eftersom vi hade blivit så hemmastadda där. Men hade vi stannat en dag till hade det nog varit ännu jobbigare. Det jag saknar mest är lugnet och familjestämningen där. Alla lekte med allas barn, alla hjälpte varandra. Trots att de var konkurrenter. Inte en chans att det kan bli den stämningen hemma i Sverige...
Coconut bar
Efter båt, buss och taxi var vi framåt 19 på kvällen hemma hos Dennis igen..
I lördags for vi ut till Koh Samet, en 6 km lång, men väldigt smal ö inte allt för långt här ifrån. Somjit skjutsade in oss till stan strax efter 11, och efter kanske 45 minuters väntan kom minibussen som skulle köra oss till Ban Phe. Färden tog drygt en timme, och när vi kom fram gick vi ner till hamnen där färjan som skulle ta oss till Koh Samet väntade. Båten var inte speciellt stor, men vi hade turen att få VIP platsen uppe hos kaptenen. Vi satt på en bastmatta och hade världens bästa utsikt, helt för oss själva!
Oss på båten. Sämsta bilden, men tro mig, de andra var värre :P
Efter ca en halvtimmes båtfärd vadade vi iland på Wongduern Beach. För att vårat humör inte skulle försvinna direkt började vi med att sätta oss på närmsta restaurangen och äta en sen lunch. Med ny energi tog vi mod till oss och började leta efter nån säng att sova i. De första ställena vi frågade var helt uppbokade. Inte så konstigt, för det första var det en lördag så även thailändare, inte bara turister, var där. För det andra var det Alla Hjärtans Dag. Behöver jag säga mer? Men efter ett tag hittade vi några bungalows, dock för över 1000 bath per natt, vilket vi tyckte var för mycket. Så hon som visade rummet började prata med någon annan, som sprang iväg och plötsligt kom det en kille i slimmade jeans, smink och fakebröst som erbjöd oss det skabbigaske lilla hus jag någonsin sett. Men det kostade 800 bath per natt, så vi tog det. Jag har verkligen aldrig bott så skabbigt förut. Dock kom vi fram till att vi skulle ändå inte spendera någon tid inne i rummet, utan vi skulle vara på stranden hela dagarna, så det gjorde inte så mycket.
En bild från vårat äckelrum. Man kan ju fråga sig var affichen med bäbisarna försöker dölja?
När vi hade checkat in gick vi ner till stranden och tog vårat första dopp. Det vi märkte i efterhand var att vi badade på det stenigaste stället på hela stranden. Efter badet gick vi och frächade upp oss så gott det nu än gick på vårat äckelrum, för att sen gå ner på stranden igen och hitta en restaurang att äta middag på. Tillslut bestämde vi oss för en restaurang. Klara och Malin tig fisk och jag valde räkor i sötsur sås. Alla Hjärtans Dag till ära beslutade vi oss för att slå på stort och även ta efterrätt! Så förstå hur snopna vi blev när restaurangen vi valt inte hade det! Besvikna gick vi därifrån, och precis som på vägen dit försökte folk få in oss på deras restaurang. En piercad kille frågade oss om vi ville ta en drink. No thank you, sa vi. Sleep? Frågade han. Noo, sa vi lite tveksamt.. (konstpaus) Do you have icecream? Frågade vi. Och det hade dom! Glada i hågen gick vi in på Coconut bar, och då hade vi ingen aning om hur länge vi verkligen skulle stanna där.
Vi beställde våran glass för 150 respektiva 200 bath styck! Dyrt och gott var det. Sen kom en av killarna som jobbade där och ställde ett 4-i-rad spel framför oss. Efter en stund kom han tillbaka och utmanade oss, och då insåg vi att det här spelet har han spelat förut. Inom några minuter hade vi förlorat. En stund senare kom nästa kille förbi, och samma sak upprepades. I och med att det var Alla Hjärtans Dag kom killarna förbi med rosor, hur sött som helst.
Rosorna vi fick :)
När vi hade slappat klart gick vi ner till vattnet och tog ett kvällsdopp. Eller jag och Malin vadade omkring i vattnet medan Klara slängde av sig kläderna (underkläderna var kvar så ni kan vara lugna) och hoppade i. Av killarna på Coconut hade vi även fått massa självlysande armband, vilket gjorde det väldigt lätt att se vem som befann sig var.
DAG 2
Av den första killen (han som håvade in oss med ett löfte om glass), som förövrigt heter Katt, fick vi veta att solen gick upp ca 06.30. Så kl 06.00 ringde väckaren så vi skulle få se soluppgången. Tyvärr var det mulet så det var inte den bästa soluppgången. Under tiden hade Katt ställt iordning solstolar åt oss, och från och med den morgonen har vi i stort sett spenderat hela våran vistelse på ön i de solstolarna.
När vi blev hungriga beställde vi frukost, när vi blev varma badade vi och när vi skulle sätta oss igen kom killarna och piffade upp kuddarna åt oss. (Det var nämligen vanliga solstolar som de hade lagt feta dynor på. Så det var perfekta slapparfåtöljer!) Har aldrig blivit så uppassad förut som vi blev där borta.
Kl 14 hade vi bestämt oss för att fara ut på en Speedboat-tur runt ön för att snorkla lite. I paketet ingick även ett besök på en fiskfarm där de hade både små farliga hajar och 200åriga sköldpaddor. Man fick gå på rangliga plankor som låg och flöt på blåa tunnor. Ett snesteg och man fick simma med hajar, sköldpaddor eller nå andra råfula fiskar, beroende på i vilken ruta man skulle falla ner i. Lyckligtvis hade vi alla kvar lite balans så vi tog oss runt där utan problem. Katt hade även följt med på turen, så vi hade en personlig guide i 3 timmar.
Här är jag och Malin i full snorklingsutrustning, snyggt va?
Klockan 17 var vi tillbaka, då gick vi till rummet och försökte återigen piffa till oss lite grann. Dock var det lite lönlöst eftersom vi varken hade dusch eller ett helt handfat. Men vi körde på med våtservetter, haha! Sen gick vi tillbaka till våra platser på Coconut. Den här kvällen beställde vi alla fisk, hur gott som helst! Under kvällen lärde vi känna killarna som jobbade där lite bättre. Den första var Katt, som fick smeknamnet Gbgarn eftersom hans pappa var från Göterborg. Sen var det Nu (uttalas Nó), som vi kallade InuYasha eftersom han var lik denna mangafigur. Den tredje hette Kelly, och hade en pappa från Australien. Så det logiska skulle vara att kalla han australienaren. Men eftersom Katt kunde lite svenska ville vi inte ha för enkla smeknamn på dem (anledningen till smeknamnen var att vi skulle kunna prata om dem utan att de förstod), så Kelly blev helt enkelt kallad "den tredje". Lamt, jag vet, men det blev bara så. Sen var det Lucky, den fjärde killen som jobbade där. Han sa verkligen ingenting och var hur tråkig som helst, så smeknamnet blev såklart Tråkmånsen.
Till middag beställde vi fisk, hur gott som helst! Blev åter igen utmanad på 4-i-rad. I baren bredvid spelade ett band, och det lät riktigt bra om man bortser från uttalet. Under kvällen kom det fram att Malin sjöng, så det slutade med att hon fick gå upp på scenen och köra en låt. Hon sjöng och vi njöt :)
Malin på den lilla blåa scenen
Även denna kväll blev det ett dopp i havet innan vi begav oss mot vårat äckelrum för att sova.
DAG 3
Denna dag sov vi ut till kl.9. Sen checkade vi ut och gick till våra platser på Coconut. Vi slappade i solstolsfåtöljerna, badade i havet, blev utmanade på olika spel av killarna. Sen när klockan var 14 insåg vi att färjan hem igen skulle gå om två timmar. Varför skulle vi hem när vi hade det så bra här? Så Katt fixade ett annat rum åt oss för 500 bath per natt, och som hade mycket bättre toa! Så lätt var det att bestämma sig för att stanna en dag till!
Under dagen blev vi bjudna på massa olika saker av killarna. Saker man aldrig hade vågat provat själv eftersom man inte kan utläsa av förpackningen vad det är för något. De bjöd på allt ifrån pumpafrön, frukt och riskakor till vitaminshotar och sojamjölk. Sedan vandrade vi iväg till grannstranden med Katt och Nu, där tydligen Nu hade jobbat förut. Blev bjuden på grön fanta som smakar som Bamsetandkräm, och som lämnade ett grönt spår på tungan.
Vid det här laget hade vi verkligen blivit bundis där. Till och med chefen (som verkade råläskig första gången vi såg honom) hade börjat le åt oss.
Denna kväll kunde vi för första gången skölja av oss saltvattnet eftersom vi hade en fungerande dusch. Dock tog det kanske tre sekunder för fötterna att bli sandiga igen. Men det gjorde inget för nu var vi van vid att ha sand överallt!
Utsikten från solstolen när det började skymma.
Som vanligt blev det middag på Coconut, den här gången thaimat. Den här gången blev det åter igen en glass till efterrätt eftersom det var vår sista kväll! Malin fick åter igen inta scenen, jag hjälpte till på stranden att ragga kunder, och Klara serverade drinkar och sopade. Vi hjälpte även till att plocka undan stolarna framåt kvällen. Klara blev t.o.m erbjuden jobb där, för 5000 bath per månad. Det är ca 1250 SEK. Dock är det frågan hur seriös chefen var när han sa det, han kan ha fått i sig nån chang för mycket.
DAG 4
Sista dagen, igen. Vi klev upp vid 8 och packade ihop våra saker. Gick till våra solstolar, slappade badade, åt frukost. Vid 12 checkade vi ut från rummet. Klockan 14 upprepades gårdagen. Varför skulle vi fara hem? Nästan grinfärdiga frågade vi om vi fick rummet en natt till, och det gick så bra så!
Denna dag såg ut precis som alla de andra. Vi gjorde verkligen ingenting. Men aldrig förut har det varit så underbart att göra ingenting!
Malin och Klara som gör ingenting :)
Vid det här laget hade man börjat få koll på de flesta i närheten på stranden. Chefens fru (?) bjöd oss på frukt och mat, förmodligen för att vi gick omkring där som om vi jobbat där i ett år eller så. Vi lärde även känna deras 10åriga dotter Dao, och Katts storasyster (det var hon som höll i musiken på kvällarna).
Till middag åt vi återigen supergott, det blev grillspett med potatis till. M-m-m!
Sen efter middagen hände något otroligt. Det här var vårat bevis på att vi var accepterade. Tråkmånsen började prata! Och han inte bara började, han slutade aldrig! Efter den kvällen passar smeknamnet inte in lika bra längre, men det känns lite sent att ändra, haha!
Här har vi en charmig bild på Tråkmånsen, Den tredje och InuYasha, haha!
DAG 5
Nu var det verkligen sista dagen. Så vi klev återigen upp till soluppgången, men tyvärr var det ännu mer mulet, så vi gick och la oss igen. Av någon anledning kunde jag inte somna om.. så jag gick ut på en morgonpromenad på stranden. Såg världens största manet, säkert en halvmeter i diameter! Tyvärr hade jag inte kameran med mig.. Sen satt jag mig på vår plats. Katt bjöd på en islatte. Vid 9 vaknade Malin och Klara. Dagen spenderades som alla de andra. Vi gick upp och kollade på hur killarna bodde (en våning ovanför baren). De hade varsin madrass och tyglakan och filtar som hängde för att avgränsa dem ifrån varandra. Lite småmysigt, men inte speciellt mkt privacy direkt!
Mysigt?
Denna dag klev vi på färjan som gick kl16. Det var faktiskt lite jobbigt att fara därifrån eftersom vi hade blivit så hemmastadda där. Men hade vi stannat en dag till hade det nog varit ännu jobbigare. Det jag saknar mest är lugnet och familjestämningen där. Alla lekte med allas barn, alla hjälpte varandra. Trots att de var konkurrenter. Inte en chans att det kan bli den stämningen hemma i Sverige...
Coconut bar
Efter båt, buss och taxi var vi framåt 19 på kvällen hemma hos Dennis igen..
Kommentarer
Postat av: MAMMA
Ni verkar haft hur bra som helst-njut och duscha kan ni göra när ni kommer hem. Akta er för giftiga fiskar. Jag fick mig berättat om en svensk man som nyligen trampat på en giftig fisk i Thailand och fick amputera båda fötterna-så ha skor när ni badar! Här hemme är det bara 20 grader kallt just nu. Kram mamma
Postat av: G-staff ;)
hahaha skojjit :)
Postat av: linn
åh vad härligt ni verkar ha det :)
Postat av: Pappa
Hej, mamma har just lärt mig att kommentera dina inlägg kul =) Ni verkar ha det hur mysigt som helst och jag för min del kommer inte att skicka med någon förmaning om giftiga fiskar & sånt. (åtminstånde inte denna gång)/Pappa
Postat av: Anonym
Hej Lisa! Oj vad trevligt Ni verkar ha det! Sandra o Christofer dina tremeningar har just kommit hem från en liknande resa i Thailand, vill du, så gå in o läs på sho0905.blogg.se! Ha det så bra, o njuut av semestern, sköt om Er, kram Agneta i Skellefteå!
Postat av: gustav
borde inte ni vara lite bruna vid det här laget? :S :P
Trackback
