lisaboman

Igårkväll pratade jag med mamma i telefon, hon skulle gå ut med effi när vi pratat klart. Då tänkte jag att hmm, jag kanske också borde gå ut och gå. Så när jag pratat klart med mamma säger jag till Gustav: Vi kan väl gå ut och gå? Övertygad om att han kommer sucka och säga nej så jag får sätta mig i soffan igen säger han: okej. Så då var det bara för mig att knyta på mig promenadskorna. Vi promenerade ner mot vattnet, och gick bort till ett bostadsområde Gustav byggt och 1,5 timme senare var vi hemma igen.